ändå undrar alla vad som händer när vissa väljer svälten

jag gillar det
minns den dagen. byggde en träningscykel. kände mig så jävla tjock i tshirt och svart kjol.
mamma gav mig mat på rummet som jag inte åt och jag mådde så himla dåligt. ändå så vill
jag tillbaka. ganska sjukt kanske. men ändå. förstå mig.

Kommentarer
Postat av: Evelina

Jag förstår dig, tyvärr. Men jag försöker att låta bli att tänka så. Jag har tänkt så mkt på oväsäntliga saker. På kropp och mat. Onödig energi, och det blir bara självnerbrytande. Även om man inte upptäcker det i tid. Men även fast man gillar hur det kändes, hur maktfull man kände sig det kände jag mig ialla fall. det kändes som jag för första gången i mitt liv hade full kontroll övermig själv när jag slutade äta. Så ska man låta bli att tänka goda tankar om något sånt här. För det är inte bra. Du vet det, jag vet det alla vet det. men det är svårt och det känns inte som någon i hela världen förstår mig när jag äntligen står här med min normlalviktiga häslosamma kropp, och säger att jag inte trivs. Jag gillade för smala ben och beniga armar. Jag tkr du är snyggare utan försmala ben och inga forlmer, jag tkr ingen är det. bara jag för ajga har förblindat mig själv, jag ser inte skillnad på verklighet och bilden i mitt huvud. Men ingen förstår.

2011-02-14 @ 20:01:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0